Frågan om en studiebidrag gymnasiet höjning är aktuell för många. Det grundläggande studiebidraget för gymnasiestudier ligger dock kvar på samma nivå som tidigare under 2025.
Däremot har ett annat stöd, lärlingsersättningen, höjts från och med januari 2025. Förståelsen för de olika bidragen och deras nuvarande nivåer är central för gymnasieelever och deras familjer.
Studiebidraget idag 1250 kronor
Det grundläggande ekonomiska stödet för gymnasiestudier, studiebidraget, uppgår till 1 250 kronor per månad. Detta belopp har varit oförändrat sedan höstterminen 2018, då den senaste höjningen genomfördes. Beloppet är fastställt av riksdagen och påverkas inte av det årliga prisbasbeloppet, till skillnad från studiemedlet för högre studier som justeras årligen.
Studiebidraget betalas ut tio månader per läsår, från september till juni. Utbetalningen i juni fungerar som en extra utbetalning för att täcka en del av studieåret. Detta innebär att bidraget inte täcker sommarmånaderna juli och augusti.
Det är viktigt att skilja på studiebidrag (formellt en del av studiehjälpen) och studiemedel. Studiehjälp är samlingsnamnet för de bidrag man kan få under gymnasietiden fram till en viss ålder. Studiemedel är det system med bidrag och lån som gäller för studier efter gymnasiet, eller för gymnasiestudier från och med höstterminen det år man fyller 20.
Kraven för att få pengarna
För att vara berättigad till studiebidrag krävs det att man studerar på heltid. Studierna ska bedrivas vid en utbildning som ger rätt till studiestöd enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN). Detta inkluderar gymnasium, komvux på gymnasial nivå, folkhögskola och vissa andra utbildningar.
Åldersgränsen är också central. Man kan få studiebidrag från och med kvartalet efter att man fyllt 16 år. Innan dess får man vanligtvis barnbidrag via Försäkringskassan. Rätten till studiebidrag gäller sedan till och med vårterminen det år man fyller 20. Därefter övergår man till systemet med studiemedel om man fortsätter studera.
För svenska medborgare som studerar i Sverige och går direkt från grundskolan till gymnasiet sker utbetalningen oftast automatiskt. Skolan rapporterar in uppgifterna till CSN, och någon ansökan behövs normalt inte. Utländska medborgare, eller de som återupptar studier efter ett uppehåll, kan däremot behöva ansöka och uppfylla särskilda villkor för att få rätt till svenskt studiestöd. Ogiltig frånvaro kan leda till att CSN stoppar utbetalningarna och eventuellt kräver tillbaka pengar.
Möjlighet till extra pengar
Utöver det grundläggande studiebidraget finns det andra former av ekonomiskt stöd att tillgå för gymnasieelever. Ett sådant är extra tillägg. Detta är ett behovsprövat bidrag som riktar sig till familjer med låga inkomster. För att kvalificera sig får familjens samlade inkomst före skatt inte överstiga 125 000 kronor under en specifik tolvmånadersperiod (1 juli till 30 juni för det aktuella läsåret), enligt CSN. Till skillnad från studiebidraget måste man aktivt ansöka om extra tillägg hos CSN. Beloppet varierar beroende på familjens ekonomi.
En annan form av stöd är lärlingsersättning. Detta bidrag är specifikt för elever som går en gymnasial lärlingsutbildning eller en liknande utbildning inom introduktionsprogrammen, där en betydande del av utbildningen sker på en arbetsplats. Ersättningen är tänkt att täcka merkostnader för måltider och resor som kan uppstå i samband med arbetsplatsförlagt lärande.
Från och med den 1 januari 2025 höjdes lärlingsersättningen från 1 000 kronor till 1 500 kronor per månad. Detta beslutades i regeringens budgetproposition för 2025. Tillsammans med studiebidraget innebär det att en lärlingselev kan få totalt 2 750 kronor per månad under 2025 (1250 kr + 1500 kr). Lärlingsersättningen betalas ut under nio månader, från september till maj, för heltidsstuderande. Även detta bidrag måste man ansöka om hos CSN.
För elever som måste bo på studieorten finns även möjlighet att söka inackorderingstillägg, antingen från hemkommunen (för kommunala skolor) eller från CSN (för fristående skolor).
